Viktresan

Ett stort delmål är uppnått och jag är stolt! En dag i början av oktober, närmare bestämt den 3 oktober, bestämde jag mig för att lägga om livsstil och bli av med min övervikt. Jag hade slarvat tillräckligt länge. Många år. Även om jag för det mesta äter nyttigt så har jag ätit för stora portioner i förhållande till vad jag rört mig. Och fyra år av höftproblem har också bidragit. Och vinet är ännu en bov i dramat.

Till och från har vi väl alla bestämt oss för att gå ner i vikt och hållit ut någon vecka eller två eller tre. Gett upp. Börjat på nytt. Köpt nya kläder. Sparat de gamla och tänkt: bara jag går ner de där 5 kilona så ordnar sig allt. Jag kommer nog snart i mina sommarkläder och bikinin som jag inte vill visa mig i. Snart börjar jag. I morgon. Jag äter bara det här idag också. Känns det igen?

Det har varit en spännande resa och jag har aldrig tyckt att det har känts jobbigt utan bara kul att se vågen peka nedåt vecka efter vecka. Jag har mått bra, ätit gott, mest hemlagat, och när jag har ätit på restaurang har jag noga valt vad jag velat äta. I samma veva då beslutet om viktnedgången blev verklighet bestämde jag mig för att inte dricka någon alkohol. Visst kunde jag ta ett glas vin om jag ville men jag ville inte. Det blev en tävling med mig själv.

Julafton firade jag med vänner på restaurang Mellizos i Marbella med skaldjurslunch på deras terrass i solen. Då var det både gott och roligt att dricka cava, vin, cava, vin, cava, vin…. jag kände mig som en tonårsflicka som var ute på vift och som just börjat smaka på alkoholhaltiga drycker. Lååång lunch blev det.

Sedan blev det uppehåll igen och någon gång unnade jag mig ett glas gott vin fram till en dag i början av april då jag var hos läkaren och fick reda på att mina levervärden var otroligt dåliga. Enligt specialisten som jag kom till på Costa del Sol-sjukhuset fyra dagar senare som prioriterad patient var värdena förhöjda men inte katastrofala. Men ändå tillräckligt dåliga för att dricka alkohol, äta naturläkemedel, vitaminer eller något som innehåller paracetamol tills värdena förbättrats. Och hur lång tid kan ta vet ingen. Även om jag blev orolig i början ser jag det som ett bra tillfälle att hålla min viktresa på en bra nivå utan alkohol.

Mitt viktmål var i första hand minus 14 kg vilket jag uppnådde i slutet av maj och det kändes fantastiskt. Ännu har jag inte nått slutmålet som totalt är 18 kg. De sista kilona tänker jag gå ner till i slutet av augusti. Det är ju tur att jag gjorde mig av med så mycket kläder i höstas även om skälet inte var det roligaste. Sommarkläder fanns inte mycket av i garderoben så det har blivit några shoppingturer. Både i Spanien och Sverige.

Det som fascinerat, förundrat mig och ibland irriterat mig är kommentarer som jag har fått om att jag inte dricker alkohol. Jag har tänkt många tankar om dessa kommentarer som varit: ”Ja men bara ett glas, bara idag, men lite vill du väl ha, du kan ju bara smutta.” Det är säkert i all välmening ur deras perspektiv men vad hade hänt om jag var en nykter alkoholist och inte ville berätta det? Hade jag då klarat av trycket? Hade jag kunnat stå emot? Hade jag gömt mig hemma? Vad hade hänt om jag smuttat på ett glas för att göra de som bjöd mig till viljes? Det är något för oss alla att tänka på.

I ärlighetens namn ska jag också säga att alla stöttar mig och tycker att jag är duktig och alla kommer med glada tillrop, skriver fina sms och tar nu både min mathållning och dryckesintag som en naturlig del i sättet att umgås med mig. Bubbelvatten i champagneglas är inte fy skam det heller.

Det är många som tror att man måste ha tråkigt för att gå ner i vikt och framför allt att det är tråkig mat. Men så är det inte. Den gamla klyschan ”Du kan äta allt men inte alltid” gäller fortfarande. Jag har lite tur också för jag gillar inte friterad mat, för mycket majonäsbaserade rätter, pizza, hamburgare, snabbmat eller halvfabrikat. Jag älskar att laga mat från grunden och gör det varje dag då jag äter hemma vilket blir ofta. Däremot älskar jag pasta och ris men jag har lärt mig att ersätta det med mer grönsaker och färsk potatis – dock utan smör. Är jag sugen på sås tillagar jag den på matlagningsyoghurt, vitt vin eller tomater.

Hur ser då en matdag ut hemma hos mig? 

Frukost
Hårt bröd eller hembakat solrosbröd, veteklibröd eller fruktbörd med rökt kalkon, paprika, tomat eller gurka, 1 glas nypressad juice eller färsk frukt och te. Pålägg kan varieras med ost, pastej eller skinka

Mellanmål
Frukt – ingen frukt är förbjuden för mig

Lunch
Melon och skinka/kalkon eller kokt ägg med kaviar eller grönsakssoppa eller en lätt sallad t ex tomatsallad

Mellanmål
Osötade fullkornsskorpor med eller utan ost samt frukt 

Middag
Allt från grillat kött, kycklinggrytor, fisk i ugn eller kokt fisk i foliepaket – allt i ett – eller ibericokotletter som puttrat i ca 2 timmar 

Jag festar gärna loss på salta pinnar, oliver, stora kapris, grönsaksstavar, ett och annat osötat Digestive-kex med Philadelphiaost original, en bit schweizerost, vällagrad grevé eller herrgård – men inte varje dag. Inga lightprodukter är välkomna in i mitt kylskåp då dessa ofta har tillsatt socker. 

Belöningar är viktiga. Liksom glada hejarop från mig själv och stöttningen från mina vänner. Komplimanger. Jag älskar komplimanger. Inköp av nya kläder i ett antal mindre storlekar. Däremot är en belöning aldrig i form av mat. Jag kan dock gärna unna mig en glass eller kanelbulle eller hembakad kaka ibland. Och då njuter jag i fulla drag.

Det som är viktigt för mig är att detta inte är en bantning utan en omläggning av livsstil för annars kommer jag aldrig att kunna hålla vikten. Att gå ner i vikt är inte det svåraste, som vi alla vet, utan det är att hålla den önskade vikten. 

Vad passar väl bättre än att dela med mig av några recept.

Saludos y hasta pronto,

Rosa