Att vakna upp denna nyårsdagsmorgon och känna att 2018 nu har börjat och att det inte finns några orosmoln på min privata himmel är en härlig känsla. Det är mörkt när jag stiger upp. Snart börjar det ljusna, himlen blir orange, solen stiger upp ur havet som ett eldklot.
2017. Bara att skriva det årtalet tog emot redan från första början. Och det tog ett tag innan jag vande mig. Hårt. Svårt att skriva. Kantigt. Lite motigt.
2018. Det skriver jag utan problem. Mjukt. Runt. Lätt. Hela årtalet ser ut att le mot mig.
Det finns en förväntan i luften. Många beslut har tagits under året som har gått och konsekvenserna av dem ser jag nu fram emot att ta itu med.
Vad har 2017 gett? Det har gett mig livet tillbaka, smärtan i höften har försvunnit efter operationen som jag gjorde i februari. Den efterföljande rehabiliteringen gick både snabbt och bra. Mycket tack vare de fina vänner runt omkring mig som höll mig igång och som förenklade vardagen och tog ut mig på utflykter och restaurangbesök eftersom jag inte kunde köra bil på fyra månader.
Och nu jag kan dansa och gå i högklackat. Det kanske låter fjuttigt att skriva så men jag var ju inte sjuk utan jag hade ju bara en kroppsdel som lätt kunde bytas ut mot en protes och sedan skulle jag vara utan smärta och kunna leva ett normalt liv. Det är inte att jämföra med de som har en sjukdom som de kämpar mot.
Därför kan jag kosta på mig att vara lite ”lättvindig” i min tolkning av mitt nya liv. Jag har älskat att dansa ända sedan jag var nyfödd och min pappa dansade runt med mig på sina armar till svängande musik. Det har varit en stor sorg under de två senaste åren när jag inte kunnat gå upp på dansgolvet och släppa loss. Jag fick istället snällt sitta och titta på med mina kryckor. Första danserna efter jag hade slängt kryckorna var en häftig känsla. Att gå i högklackat är en del av mig även om jag nu sparar detta till speciella tillfällen.
Arbetsmässigt har det varit ett fantastiskt år med många fina bröllop, konferenser och möten med nya människor som har kommit in i mitt liv. Flera band med dessa kommer att finnas kvar många år framåt på ett eller annat sätt.
Jag tänker på alla tokiga och roliga situationer som har uppstått under året. Tänker på att jag har jobbat så mycket att jag inte har hunnit blogga, jag älskar ju att dela med mig av mina historier som uppstår när jag minst anar det. Men jag har i alla fall skrivit ner rubriker för kommande bloggar så nu ska det bli andra bullar av.
Min föresats efter operationen var att göra saker under 2017 som jag inte tidigare hade provat och det har gett mersmak.
Några exempel:
Gott Nytt 2018!
Saludos y hasta pronto,