Plånboken som ville stanna hemma





En liten tripp till Stockholm skulle det bli. Det är en tidig flygavgång. Redan kl 06.00. Taxin kommer och hämtar mig och mitt bonusbarnbarn Evelina klockan 4 på morgonen. Hur kan jag boka in en sådan flight? Allt är packat. Kläder för 5 dagar, eller rättare sagt för 10 dagar ser det ut som… dator, laddare, bankdosor, glasögon i alla former, bok, necessär, handväska, pass, presenter som serranoskinka och fin olivolja. Ja, allt finns med i min ganska lilla väska.

Jag sitter i taxin och funderar på resan och lite andra tankar far genom huvudet. Plötsligt inser jag att jag har glömt min svenska plånbok med allt vad det innebär. Svenska kreditkort, bankkort, SL-kort, Pocket Shop-kort, SAS-kort, pensionärsintyget, sjuknummer på svenska vårdcentralen, clubkort, Arlandabusskortet. Ja, allt finns i den svenska plånboken som nu ligger kvar i lådan hemma.

En snabb titt på klockan. Nej, det finns ingen tid att vända om. Tankeverksamheten slår till med högsta hastighet. Hur får jag ut pengar en lördag utan kort? Vad händer om jag blir sjuk? Hur reser jag utan SL-kort? Att köpa ett nytt kort känns onödigt. Hur betalar jag i affärer? Ni tänker säkert att det är ju bara att använda de spanska bankkorten. Visst men till saken hör att jag är en fd banktjej och vet vad det kostar både i kortavgifter och växlingskurser och de pengarna kan jag ha roligare för. Det får i så fall vara i nödfall som jag använder dem. Ingen idé att oroa sig, jag får improvisera på plats.

Bonussonen Patrik kommer och hämtar oss på Arlanda och vi åker hem till dem och äter frukost för klockan är ju bara halv elva på förmiddagen. Problem ett löste sig snabbt. Det saknade Arlanda-busskortet för flygbussen behöver jag inte nu när jag får skjuts får Arlanda. Sedan ska jag ta mig från Brottby till stan och hur gör jag då? Jo, Patrik behöver inte sitt SL-kort så jag får låna det och sedan testar vi att köpa bussbiljett med swisch och det fungerar. Förut funkade det inte med min spanska telefon.

Jaaaa. Både SL-kort och inköp av swischbiljetter är lösta så nu kan jag svischa fram obehindrat i stan. Det går ju som en dans. På kvällen har min väninna bokat bord på båten Vindhem så det blir en skärgårdstur första kvällen. Solen skiner och det är en underbar kväll att åka båt i skärgården. Betalningen för båtturen löser vi genom att min väninna betalar och jag swischar till henne från min spanska telefon. Likaså taxin hem på kvällskvisten löser vi på samma sätt.

Det här går ju galant att enbart åka med en mobiltelefon - i alla fall till Sverige. Vet ni att man kan ansluta sin spanska mobil till svenska swisch om man har ett bankkonto i Sverige? Många tror att det bara går med svenska mobilnummer men jag är ett lysande bevis på att spanska mobiler också fungerar.

Söndagens utfärd till Äppelfabriken på Färingsö, dagens matinköp och inköp av svenska jordgubbar utmed vägen löste vi också med swischfunktionen.

Måndagen fortsatte i samma stil men jag fick lära mig nya saker. På bageriet Fabrique lärde jag mig att scanna in koden som fanns uppsatt vid disken och på det sättet kunde jag swischa pengar för kaffet jag köpte. Fiffigt!

Lite mer avancerat blev det när jag kände för att köpa Trisslotter i en liten spelbutik på Lindhagensgatan. Där tog de ingen swisch. Påpassligt nog stod en man till bakom disken som var vän med ägaren och som erbjöd sig att ta emot min betalning på sitt privata konto och sedan betala butiksägaren. Ja, vad gör man inte för en utlandssvensk kvinna i penganöd!

Och på detta sätt fortsatte det. Allt löste sig och om jag inte swischade för fullt så blev jag bjuden på fika av mina trevliga vänner. Dock fick jag använda mina spanska kort i mataffärerna där det inte gick att lösa på annat sätt och vad händer då tror ni. Jag betalar med mitt spanska kort, tjejen i kassan lägger den nyinköpta dillen på bandet och den åker iväg, jag betalar dillen och ska ta min dillvippa. Då visar det sig att den har fastnat i bandet så det ligger dill överallt, sitter fast i bandet och vippan var trasig. Jag måste hämta en ny och det var pris efter vikt och jag hittade ingen till samma pris utan bara en billigare. Fram med kortet, tjejen gör något med kortet och sen får jag 5 kr i kontanter som nu tryggt ligger i min spanska plånbok.

Jag ska fundera på om jag bara ska ha en plånbok i fortsättningen men allt löser sig med lite fantasi och ett glatt leende. Jag ser fram emot den dagen då Sverige övergår till euro.

Saludos y hasta pronto,

Rosa