Sitter på balkongen med en vacker bordsdekoration som doftar underbart med rosa och vita pioner, rosa rosor och lisianthus, prärieklocka på svenska. En present från gårdagens bröllop. Skrivinspirationen flödar.
Förfrågan landade i min mail i mitten av september 2018. Det var en blivande svärmor och mamma, vars dotter skulle gifta sig i Marbella i maj 2019. Mamman hade fått det fantastiska förtroendet att arrangera bröllopet åt sin dotter – hon skulle arrangera allt! Efter första mötet ville mamman ha min assistans inför bröllopet.
Plats för ceremoni och middag var bokat och sedan återstod resten med allt vad det innebär. Vi gjorde upp vem som skulle göra vad. Brudparet skulle inte vara inblandade på något sätt mer än att mamma informerade dem. Ett annorlunda upplägg att inte ha direktkontakt med brudparet vilket var lärorikt. Ett skäl var att brudparet bor långt från Sverige, långt från Spanien, långt från Europa i en annan tidszon. Ett annat att mamman önskar att ha många bollar i luften och kanske det viktigaste skälet, att brudparet ville ha det så. Spännande uppdrag.
En eftermiddag i mitten av oktober står jag på flygplatsen i Milano för att flyga hem till Marbella efter en SWEA-konferens då mobilen ringar och det är brudens mor. ”Hej Rose-Marie nu är jag och min dotter i Marbella. Kan du äta middag med oss i kväll och prata bröllop?” ”Visst kan jag det”, svarar jag, ”ska bara ta flyget från Milano först och sen hem med bagaget så kommer jag så vi kan ses kl 21.00 på hotellrestaurangen”. Dottern skulle stanna till morgonen därpå så det var vår enda chans att ses före bröllopet. Flyget landade i tid, min chaufför för dagen stod och väntade på Málaga flygplats. Snabbt hem med väskorna och chauffören erbjöd sig att vänta medan jag slängde upp väskorna och drog en borste genom håret för att köra mig till hotellet för han skulle ändå västerut. Kl 21 var jag på restaurangen.
Bruden hade under dagen beställt bröllopstårta, frisör och sminkös. Nu skulle vi prata stil, form och färg sedan var det bara att börja jobba.
Många turer gick det. Kontrakt som försvann i luften mellan Sverige och Spanien, mail som inte ville nå mottagaren, telefonkontakt via Whats App som ideligen bröts, möten och massor av mailkonversationer. Trägen vinner dock så trots detta fick vi till dekorationer, fotografer, videofotograf, DJ, tekniker, brudparets önskemål om musik, menyval och vigselceremonin.
Tiden gick och i mitten av april var det dags att proväta bröllopsmenyn med mamma, mormor och morfar samt provsmaka olika viner. Vi hade behövt lyftkran för att ta oss hem efter den middagen som inte riktigt passade in i min diet och alkoholfria period men åt gjorde jag men med vatten som tillbehör. Jag varvade dock mellan med och utan kolsyra. Vad sägs om 12 olika tapas, förrätt, sorbet, två varmrätter (kött och fisk), dessert, kaffe och Petit Four. Och det var inga små portioner. Vi gjorde små justeringar men meny och dryck fastställdes på kvällen hur vi nu orkade göra det efter all mat.
Exakt åtta månader, så när som på en dag, är det äntligen dags för den stora dagen och det internationella bröllopet med gäster från stora delar av världen.
Det ögonblick som jag är mest nervös för på bröllopsdagen är att överlämna brudbuketten till bruden eftersom det enbart har gjorts upp via foton och mail. Idag behövde jag inte oroa mig för en nära vän till familjen från Sverige är florist och stod för i stort sett alla blomdekorationer - och brudbukett. Vad finns det då att oroa sig för?
Jag var på plats tillsammans med dekorationsföretaget vid 11-tiden på förmiddagen. Solen sken och det var en behaglig temperatur men det blåste rejält och vinden tilltog för varje timme. Vi började med ceremonidelen som vi självklart planerat att ha utomhus. Var annars när vi är i Spanien? Vi satte upp 4 trästänger som var 2,5 meter höga med vitt tyg som skulle vaja vackert i vinden. Och visst vajade de något alldeles förfärligt. Efter ett par timmar stod de inte upp längre utan såg mer ut som kapsejsade segelbåtar.
20 minuter före ceremonin var vi tvungna att ge upp den dekorationen och plocka ner dem så de inte skulle flyga iväg mitt under ceremonin.
Blommorna på stolarna vajade betänkligt trots att jag surrat fast dem så hårt jag kunde. Tyget som var tänkt att hänga på sidorna av pergolan gick inte att ha för vinden. Pergolan stod på plats men vad ingen av bröllopsföljet visste då var att den bara stod på marken utan fästen vilket de på hotellet sa inte behövdes. Gissa om jag var rädd för att vinden skulle fånga den med tyg och blomsteruppsättningar och att den skulle åka iväg mitt under ceremonin. Men skam den som inte behåller lugnet och hoppas på det bästa.
Alla gästerna samlas i foajén på hotellet för att invänta ögonblicket att få inta sina platser i solen. Brudens ena bror, som är ceremoniansvarig, höjer sin stämma och hälsar alla välkomna att ta lemonad och vatten och berättar vad som kommer att hända innan bruden uppenbarar sig. Det delas ut såpbubblor och papperstrutar med rosenblad som ska användas istället för ris när brudparet är vigda. Ceremonimästaren står bredvid prästen och tar emot brudgummen och håller under ceremonin ett vakande öga över sin vackra syster och blivande svåger.
Den fantastiskt vackra bruden skrider fram med sin far på den vita mattan där hennes beundrande man står och väntar. Det var en vacker ceremoni med brudparets egna löften till varandra. Efter ringväxlingen när brudparet står mitt emot varandra öppnar brudgummen kavajen och visar sin brud fodret i sin smoking. Smokingen har brudgummen låtit specialsy och hela fodret på insidan är upptryckt med fotografier från parets förlovning. Vilken underbar överraskning. Ingen av gästerna såg något…
Champagne och tapas intogs på terrassen vid havet med saxofonist som underhöll. Det togs härliga foton vid havet av brudparet där bruden bl a hoppade upp på ett räcke och satte sig. Vi såg lätt förvånade på.
Brudens andra bror som är toastmaster hälsar gästerna välkomna in i restaurangen där middagen serveras. Brudgummen var lite nervös för vad som komma skulle under middagen. Ännu en överraskning från honom till hans nyblivna fru.
Efter förrätten sätter vi fram två höga barstolar vid den vackra blomsterväggen och fram kommer brudgummen, tar mikrofonen och inleder sitt tal. Han avslutar sitt tal med att berätta att han ska sjunga en sång och spela gitarr för sin brud som ser väldigt frågande ut för han kan varken sjunga eller spela gitarr.
Vi ser ett förundrat uttryck i brudens ansikte när han hämtar gitarren. Brudgummen fortsätter: ”För sex månader sedan köpte jag en gitarr och har sedan dess tagit sång- och gitarrlektioner, tränat på barer både med och utan publik och lärt mig halva texten på svenska.” Brudgummen har inte svenska som modersmål. Brudgummen börjar sjunga och spela. Bruden är rörd, glad, förälskad och fäller glädjetårar och flera med henne.
Bruden berättar senare att hon har gått och burit på hans golfklubbor på flygplatser och inser nu att det inte var golfklubborna. Det var en väl kamouflerad gitarr!
Toastmastern lotsar gästerna genom middagsprogrammet på ett förträffligt sätt och håller reda på alla tal och improviserar när icke föranmälda talare glatt kommer på att de vill säga något.
De båda bröderna gjorde ett jättebra jobb för utan denna insats hade det inte bara blåst vindar utomhus utan det hade svajat betänkligt även inomhus om de inte hållit i trådarna på ett väl genomtänkt sätt.
Jag sitter här med ett leende på läpparna, lyssnar på bra spansk musik och tänker på gårdagens arrangemang. Även om det går troll i saker och ting ibland känner jag mig tacksam över det fantastiska jobb jag har och den inspiration det ger.
Saludos y hasta pronto,