Stäng

Den här hemsidan använder cookies. Du kan läsa mer här: integritetspolicy.

España-bloggen

En blogg om upplevelser, vardagstankar och smultronställen.

Bröllop i Marbella

Rose-Marie Wiberg - söndag, december 20, 2015

Bröllop i Marbella Så är det äntligen dags – den efterlängtade dagen – bröllopsdagen. Min bonusson och blivande svärdotter ska gifta sig.

Allt planerande, alla önskemål, all logistik, klädbestyr, reseplanering och inte minst beslut om restaurang, vigsel, mat, musik, underhållning, brudbukett, alla förväntningar, överraskningarna, talen, gästerna…

Bröllopsdagen den 2 oktober 2015
Solen skiner från en klarblå himmel och det är högsommarvärme med ca 28 grader i skuggan. Havet krusar sig och träden svajar i den lätta brisen.

Allt är förberett och alla gäster är på plats.

Vid 11-tiden kommer prästen till playan där vigseln kommer att äga rum kl 16. Bruden och brudnäbbarna är där men brudgummen uteblir. Han mår inte bra. Kanske lite nerver som spökar.

Frisören kommer hem till mig kl 12 för att göra i ordning de tre brudnäbbarna, mig och bruden i nämnd ordning. Brudbuketten är hämtad men bruden vet ännu inte hur den ser ut. Jag hoppas att hon tycker om den. Jag har fått äran att beställa den och blommorna som bruden och brudnäbbarna ska ha i håret.

Brudens syster handlar upp lite småplock åt oss till lunch som vi kan mumsa på medan frisyrerna tar form. Bruden springer ner med en del saker till den närbelägna restaurangen vi ska vara på senare i dag, saker som hon vill ha på plats före vigseln.

När klockan är halv två ringer min mobil och det är min före detta man som ringer och undrar om hans mamma, min före detta svärmor, är hos mig. Nej, svarar jag varför skulle hon vara det? Jo, hon gick ut för nästan tre timmar sedan och har inte kommit tillbaka. Jag ser henne framför mig utan mobil, utan rullator, glad i sinnet att få var på vift i Marbella. Hon skulle gå ut för att köpa cigarretter. Men i tre timmar? Mina tankar rusar runt i huvudet. Vad gör vi nu. Två timmar kvar till vigseln. Bruden är snart på ingång igen och jag vill inte oroa henne. Jag ber min ex-man att tänka över var hans föräldrar brukade gå när de var här tillsammans. Han replikerade med att man kan väl ringa polisen? Ja visst, men inte än svarar jag.

Bruden kommer in och hon som alltid är lugn som en filbunke har uppenbarligen fått nog av vad som hänt under dagen, som jag inte kommer att berätta i denna blogg. Hennes ögon är uppspärrade och hon berättar att brudgummens farmor är försvunnen.

Vad kan ha hänt, ska vi ringa sjukhusen? I vilket skede ska man göra det? Vad händer om hon inte kommer tillbaka? Ska vi skjuta på vigseln. Flera är nu ute och letar efter henne och hemma hos mig fortsätter våra frisyrer att ta form.

Efter ytterligare en halvtimme är faran över. Farmor är hittad och välbehållen. Hon gick ut från hotellet och gick åt fel håll. Tappade bort sig, ramlade två gånger och fick då hjälp av förbipasserande spanjorer. En taxichaufför hjälpte henne in i taxin och körde henne till Skol där jag bor för därifrån hittar hon. Oj, vilken pärs, men slutet gott allting gott. Det var några söner som var väldigt upprörda och arga, men mest oroliga.

Bröllop i MarbellaBrudgummen släntrar in hemma hos mig en timme före vigseln för att en del av hans kläder och skor finns hos mig. Något vi inte tänkt på tidigare. Han är nervös. Alla börjar bli lite nervösa. Jag lämnar hemmet för att gå till restaurangen och för att träffa den spanske fotografen som väntar på piren tillsammans med prästen Mikael.

Nu står alla gäster på piren och ser brudparet komma tillsammans med sina underbara barn, det får oss alla att le och en och annan tår fäller vi nog också. Tänk att de äntligen gifter sig efter 16 år tillsammans.

Allt flyter på och vi kan vi koppla av efter vigseln. Cavan serveras på piren och vi går den korta sträckan till Restarurang Garum för mingel innan middagen som vi ska äta där. En saxofonist står och spelar när vi kommer. Vilken underbar inramning som Timo, ägaren till restaurangen, har ordnat åt brudparet.

Skratt och glädje – festen kan börja! Både brudpar och farmor är på plats!

Saludos y hasta pronto,

Rose-Marie

PS. Klicka på en bild i fotogalleriet för att se dem i större storlek